E Diz le Almaśosqi

Kerel vìzita
E Diz le Almaśosqi si and-ol lila, vaś e jekhtovat, and-o berś 1370. Kadaja si prinʒardi sar jekh andar ol maj zorale diza andar e Transilvania. O anav inkerdo tradiciaθar bićhalel karing jekh nobilo Desideriu, andar e familia Borśa, savo ʒivisardǎs k-o astaripen le śeliberśesqo, haj sas o ćhavo le voievodosqo le Transilvaniaqo Gyork. O ansamblo zorǎrdo, śaj ke sas vazdino maśkar ol berśa 1247-1278, sas les jekh filatǐn, jekh kher le rajněnqo, jekh kher vaś ol manuśa kaj aven, jekh kher vaś ol dorobancǎ haj jekh than xamasqo. And-o berś 1658, e diz sas mardi vaś e palutni data, haj sas phabardi katar ol tätarǎ. Vaś kadaja, o zorǎripen nakhlǎs pande but dukha. E diz inkerdǎs pes numaj jekh rig, karing o nordo le lokalitetaθar, pe jekh platovo arakhlo katar o sudo haj vesto pantenθar bare. Ol bukǎ laqe si inkerde numaj jekh rog andar lenθe.

E paramisi le thanesqi

And-ol śelberśa XV haj XVI, e diz sas mardi andar ol xalimata maśkar  e nobilimea andar e Transilvania haj o thagar le Ungariaqo. Jekh momento śerutno and-e istoria la dizaqi si o Maripen kaj inkerdǎs 15 berśa, kana o ʒeneralo Basta khethanes pesqe armataça galǎs p-e diz haj dinǎs le arakhitorenqe o vestipen te mukhena von e diz. Ama kadala na kerde sar phende, haj ol soldacǎ le Bastasqe mudarde savorre manuśen andar e diz. Pala e paś le śeliberśesqi XVII, e diz sas mardi vaj e palutni data, haj avile ol tätarǎ haj line la. Von avenas katar o Kluźo haj ʒanas karing e Porta Meseśeano. Ol tätarǎ kerde robǎ le manuśen kothar haj dine jag e diz, vaś e palutni data ande laqi istoria.

Na akana but vremǎ, and-o berś 2023, ol arheoloʒǎ inkalavde avri ol duvara le Kastrosqe Romano „Optatiana” katar o Sutor andar e Epoka Romano, d-andar ol  berśa 106-270, vazdino kana sas thagar o Hadrian. Varesave paramićǎ phenen ke e diz le Almaśosqi sas vazdini barreça andar o kastro haj dino andar vast vastesθe.

Jekhune eksperience

O than si jekh barvalo and-ol obiektovoja kulturalo-turistiko. E Filatǐn Csáky andar o Almaśu si maśkar kadala. Ʒanas andar ol lila ke kodola save sas anglal e familia Csáky avile and-o gav k-o agor le śeliberśesqo XVI, kana o Báthory Zsigmond, o prinćipo le Transilvaniaqo, dinǎs e mośia le Csáky István, o komandanto le armataqo le Transilvaniaqi. Vov astardǎs te vazdel jekh filatǐn and-o stilo klasiko and-o berś 1808. Atunći kodoja filatǐn sas o maj śerutno vazdipen andar sǎ o than. Jekh aver monumento spećialo si e khangeri reformime andar e Stana. Kadaja si and-o ćentro la lokalitetaqo, haj si trujardi jekhe duvaresθar xarno barrutno. O berś le vazdimasqo na prinʒarel pes. P-o udar le girimasqo dikhǒl xramosardo o berś 1836. O turno si les trin niveloja.



Aśunipnasqo gido


Animacia 3D


Turo virtualo


E Diz le Almaśosqi

Almașu, județul Sălaj

Faciliteturea
Toiletêste la o lokalitato avri o vakeripa

no

Wi-Fi

no

Avripen sikavibende ande resipe

no

Vayavo thaj praven

mukhti aven

Vazdipendaripen te avel

Objektivno avripen

bicycle, walking, by car

Stavipen

kerel vìzita

Parkino

in proximity


Recenzie

Aver obiektivurea andar O drom le dizenqo

Placeholder
Placeholder
Placeholder
0:00
0:00